Vad är finning?
”Finning” är en brutal praktik som används vid fiske på öppna havet. Ibland jagas hajarna selektivt, men i allt högre grad utövas finning hos ”oönskad bifångst” inom tonfisk- och svärdfiskfiske. Omedelbart efter att hajarna tagits skärs alla fenorna bort och de återstående kropparna kastas tillbaka i havet. Under denna stympning är djuren vanligtvis helt medvetna. De kan inte längre simma och sjunker till havsbotten där de blöder ihjäl eller kvävs.
Finning är en fiskemetod som inte tar hänsyn till hajens art, storlek eller ålder. Huvudsyfte är girigheten för vinst. På grund av denna ”utrymmesbesparande” metod ombord kan betydligt fler fenor lagras än när hela hajkroppen transporteras. Denna bifangst ses också som en onödig ballast – liksom alla de andra arterna som fångas tillsammans med hajarna på de otaliga betkrokarna, ”longlines”, som flyter runt i våra hav över många mil.
Varje år dör cirka 73 miljoner hajar enbart för sina fenor, som anses vara en mycket önskvärd ingrediens i hajfenssoppa, särskilt i Asien (Kina, Hong Kong, Taiwan, Thailand)[1]
Varje år dör dock upp till 273 miljoner hajar i våra hav. De exakta siffrorna förblir spekulationer, eftersom det saknas tillförlitliga uppgifter och det globala antalet orapporterade fall av olagligt fiske är extremt stort. [2] Som ett resultat av denna enorma överutnyttjande är det marina ekosystemet i fara, eftersom hajar i sin roll som topprovdjur säkerställer en balans.
[1] Wildaid, New WildAid Campaign Urges Thailand to Say No to Shark Fin at Weddings auf https://wildaid.org/pong-nawat-says-no-to-shark-fin-at-weddings/ (6.8.2019)
[2] IUCN Shark Specialist Group, Frequently Asked Questions: Sharks, Rays, and chimaeras; https://www.iucnssg.org/faqs.html
Varför handlas fenor?
Hajar har vandrat runt världens hav i över 400 miljoner år. Under denna tid utvecklades de över 500 kända hajarterna till de mest effektiva rovdjurna i havet. Deras jobb är att reglera andra fiskar och marint liv. Därför är de immuna mot en mängd olika sjukdomar.
Den felaktiga uppfattningen att denna utvecklade förmågan skulle kunna överföras till människor genom konsumtion av hajkött stimulerar efterfrågan på hajprodukter: Fenor av hajar betraktas därför som en prestigefylld ingrediens i hajfenssoppa. Denna anses vara en delikatess vid asiatiska bröllop, företagsfester och födelsedagar och kan kosta upp till flera hundra euro per skål. Fenan är broskvävnad och därmed helt smaklös och ”förbättras” med kycklingsbuljong.
Hajfenor används också i traditionell asiatisk medicin: Hajbrosk ses som ett mirakelläkemedel mot potensproblem och cancer. Därför är det fortfarande efterfrågan på hajfenor i traditionella asiatiska apotek.
Däremot har vetenskapliga fakta från flera studier bekräftat att hajkött är kraftigt förorenat med metylkvicksilver. Metylkvicksilver, även i små doser, kan vara farligt för människor. Därför avråds konsumtionen helt, inte bara av ekologiska utan också av hälsoskäl.[1]
[1] See e.g. Federal Environment Agency: Shark steaks – dangerous delicacies (in German) https://www.umweltbundesamt.at/aktuell/presse/lastnews/news2013/news_130211/ (6.8.2019) / Wildaid, 2018: Sharks in Crisis. https://wildaid.org/programs/sharks/ (6.8.2019)
Vem är de största konsumenterna av hajfenor?
De allra flesta hajfenor är avsedda för ett relativt litet antal regioner i Öst- och Sydostasien, såsom Kina, Hong Kong, Taiwan, Singapore, Malaysia och Vietnam. [1]
Över 50% av världens handel med hajfenor passerar genom Hong Kong, men sedan 2011/2012 har importen av hajfenor minskat kraftigt. Orsakerna till detta är troligen en nedgång i efterfrågan och decimering av hajpopulationer. I genomsnitt exporterar Hong Kong 64,7% av importerade hajfenor, tidigare i huvudsak till Kina, sedan 2008 främst till Vietnam. Detta beror på billigare förpackningar och bearbetning av hajfenor i Vietnam såväl som skatteskäl. Det finns emellertid också indikationer på att hajfenor kunde importeras olagligt från Vietnam till Kina, vilket skulle förenkla handeln med CITES-listade arter (valhaj, brugd, vithaj, årfenhaj, flerhornig hammarhaj, hammarhaj, stor hammarhaj, håbrand, silkeshaj, stillahavsrävhaj, storögd rävhaj, rävhaj). 2] Uppgifter indikerar att CITES-listade arter ofta importeras utan dokumentation. [3]
Nya uppgifter visar att hajfensmarknaden i Thailand, Malaysia och Japan har utvecklats väsentligt i handeln med mindre hajfenor med lägre värde. Hong Kong och Kina handlar främst med stora fenor med högt värde.
[1] Dent, F. & Clarke, S., 2015. State of the global market for shark products. FAO technical paper.
[2] HoShea, K. & Wai LunTo, A., 2017. From boat to bowl: Patterns and dynamics of shark fin trade in Hong Kong ― implications for monitoring and management. Marine Policy, 07, pp. 330-339.
[3] Cardeñosa, D. et al., 2018. CITES-listed sharks remain among the top species in thecontemporary fin trade. Conservation Letters, 07.
[4] Dent, F. & Clarke, S., 2015. State of the global market for shark products. FAO technical paper.
Hajfenor – havets gull
Hajfenssoppan är inte populär på grund av dess exceptionella smak, eftersom själva broskvävnaden är helt smaklös. Av den anledningen tillagas den torkade fenan med kyckling, som ger soppan sin smak.
Hajfenssoppan är en symbol på välstånd och ett tecken på respekt och erkännande. Fenorna har ett varierande kilogramvärde beroende på hajart.
Årfenhajens fenor har till exempel ett värde av cirka 600 € / kg.
Så fenorna är faktiskt mer värdefulla än silver.
-Kg- Pris silver = 435,64 € (11.07.19) –
Världens största kund på den asiatiska marknaden är Hong Kong. Där kan du hitta hajfenssoppa på menyerna i lyxrestaurangerna med priser mellan 120 € och 400 € per skål.
Under den kinesiska kejserperioden betraktades hajfenssoppa som ”det gyllene skålen på det kejserliga bordet”. Hajen ansågs som ett exotiskt djur som är svart att fånga och bara kunde tillagas av de allra bästa kockarna. I Kina betraktades därför hajfenssoppa som en traditionell statussymbol och lyxvara för den då lilla överklassen. Som ett resultat av den pågående kinesiska industrialiseringen ökar dock hela befolkningens välstånd. Över- och medelklassen växer. Dessutom är Kina det mest folkrika landet i världen med cirka 1,4 miljarder människor (i 2018). Som ett resultat av denna utveckling ökar också snabbt efterfrågan på hajfenssoppa, som fortfarande betraktas som en statussymbol.