Hajfiske i Europa?

Affären med fenorna är också lönsamt för Europa.

Hajfiske i Europa

Varje år fångas miljoner hajar i Europa. Spanien är till exempel en av de ledande tillverkarna av obearbetade hajfenor.

EU-förordningen som förbjuder finning på fiskefartyg 2013 ledde emellertid till en förändring av fiskerinäringen. Tills dess kunde fiskefartyg spara lastutrymme genom att skära av hajens fenor och kasta kropparna överbord. Detta gav mer utrymme för mer värdefulla arter som svärdfisk och tonfisk. Nu måste hajarna landas. Under en kort tid minskade fiskemängden för blåhajar (2013: 44703t i Atlanten). Under 2016, det senaste utvärderade året, var siffran 53.000 ton igen. Vad hände? Utöver den lukrativa affären med fenorna var nu hajkött från blåhajen också på marknaden, som det tidigare inte hade varit intresse för. Men fisket i Europa är inte bara begränsat till blåhajar. Andra arter fiskas också fortfarande. År 2018 landade europeiska fartyg 6 018 ton av den hotade makohajen i Atlanten. I Medelhavet fann WWF nyligen att mer än hälften av de hajarter som finns där är hotade.

En av orsakerna: överfiske.

Men EU: s ”fins naturally attached” -regleringen bör faktiskt skydda hajarna från att jagas för sina fenor. Tyvärr är det ofta inte ens möjligt att avgöra om det är fenor eller hajkött som handlas: I många länder runt om i världen, inklusive EU, finns det ingen indikation på om en last är en obearbetad eller bearbetad del av fisken, t.ex. fenor. Detta gör det särskilt svårt att spåra vilka delar transporteras vart. Ett annat område med osäkerhet är kontrolltalen. För den spanska longlinesflottan registreras en oberoende observatörsgrad på endast 1-3% på fiskefartyg. Huruvida verkligen alla fångade hajar landas, vilket föreskrivs i EU-förordningen, kan därför endast bekräftas för dessa fartyg.

Om hajskyddet i Europa ska ha en chans måste handeln med hajfenor från Europa därför förhindras på ett mer effektivt sätt. Det är därför vi kräver: Fenorna måste stanna kvar på hajen hela tiden – även när de exporteras!

[1] Vgl. FAO, State of the global market for shark products, S. 95
[2] Vgl. INTERNATIONAL COMMISSION  for the CONSERVATION of ATLANTIC TUNAS (ICCAT), REPORT for biennial period, 2016-17 PART I (2017) – Vol. 2. Für die Berechnung der Anzahl Tiere wurde ein durchschnittliches Gewicht von etwa 30 Kilogramm pro Blauhai angenommen
[3] Vgl. WWF, Sharks in crisis: A call to action for the Mediterranean.
[4] Vgl. North and South Atlantic swordfish Spanish longline fishery; MSC Public Comment Draft Report, Volume 1; October 2016; Seite 44 pp.

Uppskattade fångsttal för EU-länderna
från 1992-2016 baserat på blåhajar, makohajar och håbrand

Källa: https://www.iccat.int/Documents/BienRep/REP_EN_16-17_II-2.pdf
* Reform and opening policy in China. During this period, the Chinese economy has undergone significant growth through privatization. The trading markets have been expanded.

EU-länderna i jämförelse: blåhaj (Prionace glauca)

Områden: Nordatlanten, Södra Atlanten och Medelhavet

2000

0t
EU.Cyprus
0t
EU.Denmark
0t
EU.España
0t
EU.France
0t
EU.Italy
0t
EU.Ireland
0t
EU.Malta
0t
EU.Netherlands
0t
EU.Portugal
0t
EU.United Kingdom

2011

0t
EU.Cyprus
0t
EU.Denmark
0t
EU.España
0t
EU.France
0t
EU.Italy
0t
EU.Ireland
0t
EU.Malta
0t
EU.Netherlands
0t
EU.Portugal
0t
EU.United Kingdom

2016

0t
EU.Cyprus
0t
EU.Denmark
0t
EU.España
0t
EU.France
0t
EU.Italy
0t
EU.Ireland
0t
EU.Malta
0t
EU.Netherlands
0t
EU.Portugal
0t
EU.United Kingdom

Vad händer met hajköttet?

Handeln med hajkött har ökat dramatiskt under det senaste decenniet. Detta beror delvis på den allmänna ökningen i efterfrågan på fisk. Marknaden för hajkött är mer mångsidig och mer geografiskt spridd än handeln med hajfenor, så det finns en betydande potential för ytterligare expansion.[1]

Tidigare ansågs hajar som en oönskad bifångst. Nu jagas de systematiskt. Arter som blåhaj eller makohaj fångas utan specifika begränsningar: inga fångst- eller storleksgränser och inga stängda säsonger. Spanien har den största marknaden för hajkött och är den ledande nationen för hajfiske i Europa. 2013 registrerades 48 888 ton av olika olika hajarter som fångades där, men det faktiska antalet kan vara betydligt högre på grund av orapporterade bifångster. Hajköttet därifrån exporteras huvudsakligen till andra EU-länder. Spanien och Italien är bland de europeiska länderna med den största marknaden för hajkött och konsumerar i genomsnitt 40 000 ton (Spanien) och 10 000 ton (Italien) hajkött per år.[2] Den största importen av hajkött över hela världen går till Brasilien – cirka 20 000 ton per år, följt av Spanien – cirka 14 000 ton per år, och Italien – cirka 11 500 ton per år (2012).[3]

Enligt nuvarande siffror importerade Tyskland 296 ton hajkött 2014, främst från Namibia, Vietnam och Indonesien. Dessa länder har knappast någon övervakning eller kontroll av sitt fiske.[4] Köttet säljs under många olika, ofta vilseledande namn, till exempel havål, öringstör eller hornfisk när det gäller pigghajkött.

Förutom den direkta konsumtionen av hajkött ökar också efterfrågan på olja från hajlever. Detta betraktas som en önskvärd ingrediens i kosmetiska produkter såsom smink eller fuktighetskräm.[5]

[1] Food and Agriculture Organization of the United Nations, 2015: State of the global market for shark products.
[2] Chabrol, R. & June, S. I. 2015: Pelagic shark meat in Europe.
[3] Food and Agriculture Organization of the United Nations, 2015: State of the global market for shark products.
[4] Chabrol, R. & June, S. I. 2015: Pelagic shark meat in Europe.
[5] Wildaid, 2018: Sharks in Crisis. https://wildaid.org/programs/sharks/ (6.8.2019)

Import och export av haj och andra hajprodukter
under perioden 2000–2009 som registrerades för EU-medlemmar

https://www.traffic.org/site/assets/files/2585/into_the_deep_report.pdf
Fresh and frozen shark meat exporters and importersFresh and frozen shark meat exporters and importers