Kravet

Varje år dör mellan 63 och 273 miljoner hajar till följd av fiske.[1] Detta är troligtvis en underskattning, eftersom det saknas tillförlitliga uppgifter och det globala antalet orapporterade fall av olagligt fiske är extremt stort. Hajar jagas över hela världen, främst på grund av sina fenor. Dessa äts särskilt i den asiatiska regionen som hajfenssoppa. För denna påstådda delikatess, som bara innehåller några gram fenor, krävs upp till 90 €[2] En lukrativ verksamhet med enorma vinstmarginaler på hajarnas bekostnad!

Fenorna utvinnas ofta på ett grymt sätt genom ”finning”. Finning – hajfensfiske – betyder att hajarnas fenor skärs av till sjöss medan djuret fortfarande kan leva. Resten av hajen kastas överbord eftersom köttet är nästan värdelöst jämfört med fenorna. Utan fenor sjunker hajarna på havsbotten där de kvävs, blöder ihjäl eller äts levande.

Denna hajfenor-verksamhet drivs också från Europa.

Sedan 2013 förbjuder ”Fins Naturally Attached” -förordningen i Europeiska unionen utan undantag lagring, omlastning och landning av alla hajfenor i EU: s vatten och på alla EU-fartyg. Fenorna måste förbli naturligt fästa vid hajkroppen när fartyget lossas i hamn. Fenorna kan sedan separeras från djuret och exporteras till Asien.

Endast i 2016 landade Spanien officiellt 53 000 ton blåhaj, vilket motsvarar cirka 1,75 miljoner djur.[3] Trots det ökande hotet[4] har till exempel den totala fångsten av blåhajar i Atlanten nästan fördubblats sedan början av årtusendet. Dessutom jagas andra hajarter, av vilka några är mer hotade, till exempel makohajen och håbrand i Europa.

Denna fångst är lönsamt nästan bara på grund av fenorna. I genomsnitt exporteras knappt 3 500 ton fenor till ett totalt värde av cirka 52 miljoner euro[5] från EU varje år. Eftersom inspektioner av fiskefartyg till sjöss är bara sporadiska kan ingen med säkerhet säga hur många hajfenor fortfarande landas olagligt i Europa.[6]

The situation in the global shark fin trade is even more disturbing. Only a few countries have passed a ”Fins Naturally Attached” law (e.g. USA, Canada, India, South Africa). In many countries finning is still allowed. Therefore, there is still a huge volume of fins on the global market, whose origin is rarely traceable.[8] However, these can still be traded legally in and across Europe.

Därför kräver vi: Handeln med hajfenor i Europa måste sluta genast.

Den barbariska praktiken hajfensfiske kan bara stoppas när handelsregulationer gör den olönsamt.

Därför måste ”Fins Naturally Attached”-regulationen i Europeiska unionen utvidgas till export, import och transit av hajar och rockor.

Den nuvarande ”Fins Naturally Attached”-Regulation säger: ”Hajar är inte en traditionell europeisk mat, men de är ett nödvändigt inslag i europeiska marina ekosystem”. Det är dags att äntligen vidta konsekventa åtgärder i Europa för att skydda hajar och våra hav! Därför ber vi er om att stödja denna möjlighet att utvidga lagen i Europeiska unionen för att skydda våra hav.

Stöd oss: https://eci.ec.europa.eu/012/public

[1]    IUCN Shark Specialist Group, Frequently Asked Questions: Sharks, Rays, and chimaeras; https://www.iucnssg.org/faqs.html.
[2]    Kimley, Peter A. Peter, The Biology of Sharks and Rays, 2013, S. 451.
[3]    REGULATION (EU) No 605/2013 OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL of 12 June 2013.
[4]    Bericht der Knorpelfisch-Arbeitsgruppe des International Council for the Exploration of the Sea (ICES), 2018. Für die Berechnung der Anzahl Tiere wurde ein durchschnittliches Gewicht von etwa 30 Kilogramm pro Blauhai angenommen.
[5]    IUCN Einstufung als “Near Threatened” / “an der Grenze zu bedroht” auf https://www.iucnredlist.org/species/39381/48924261.
[6]    Felix Dent, Shelley Clarke; State of the global market for shark products;FAO FISHERIES AND AQUACULTURE TECHNICAL PAPER 590; Rom 2015; Seite 71ff.
[7]    Beobachterquote auf spanischen Langleinenflotten die im Atlantik Schwertfisch und Blauhai fangen beträgt lediglich 1-3%;  North and South Atlantic swordfish Spanish longline fishery; MSC Public Comment Draft Report, Volume 1; October 2016; Seite 44 pp .
[8]    Einmal vom Körper getrennt, lässt sich kaum noch feststellen, von welchem Tier die Flosse stammt. Ebenso betroffen wie die Haie sind deshalb übrigens auch Rochen: Wainwright, B.J., Ip, Y.C.A., Neo, M.L. et al. Conserv Gene, DNA barcoding of traded shark fins, meat and mobulid gill plates in Singapore uncovers numerous threatened species, 2018.